ATTILIO MINEO

Man In Space With Sounds är en av de där legendariska LP skivorna som många har hört talas om men få har hört eller sätt. En rar souvenir från Världs Mässan i Seattle 1962 innehållande soundtracken till en upplevelse som kallades the Bubbleator, som transporterade mässbesökarna genomen en överblick av framtiden, en teknologisk utopi där vetenskap och rymdresor utlovade en lösning på alla människans problem. Som vi nu vet så anlände aldrig denna framtid och musiken på denna skiva (som faktiskt redan spelades in i början av 1950-talet) låter fortfarande lika futuristisk som den måste ha låtit då.

Det häpnadsväckande innehållet, både ljud och bilder, i denna älskvärda CD transcenderar allt. Ett rart, eftersökt mästerverk nu tillgängligt för ett resonabelt pris

CDn innehåller två olika versioner av original albumet, en med vokala introduktioner för varje spår, och den andra helt instrumental. Allt material är egna kompositioner av Attilio Mineo och de kan placeras någonstans mitt i mellan nervösa Philip Glass kompositioner och 1950-tals science fiction filmmusik, arrangerade med stråkorkester i en ibland rytmisk, polyrytmisk, eller enbart ambient i ett moln av underliga elektronikiska rymdljud. Trots dess avsiktliga teknologiska optimism så är musiken ganska tung och hotfull och den tänkta framtiden den presenterar verkar slutligen ganska läskig. Trots allt så visar dessa inspelningar på att Attilio Mineo är en otroligt progressiv och underuppskattad kompositör och arrangör. .

Recensioner:

"Det tidiga 60-talet var en tid av framtidsoptimism under världsutställningen I Seattle 1962 anordnade staten Washington en tripp till ”morgondagens värld”. Från en glasbubbla med plats för 150 personer kunde man studera hur framtidens transporter, rymdstäder, vetenskap och konst tänktes se ut. En guide I rymddräkt följde med och I högtalarna hördes säregen rymdmusik. En LP-skiva fanns också, för den som ville ha musiken och den hurtiga berättarrösten med sig hem. Den skivan har sen dess blivit en eftersökt raritet, priser på över 1500 kronor lär ha betalts. Nu har stockholmsbolaget Subliminal Sounds gett ut den på CD ˆ I dubbel upplaga. Först med berättarröst, sedan utan. Det är klokt. Förvisso bor det stora surrealistiska poänger I den upphetsade presentationerna av allt som strax ska bli möjligt: utforska rymden! Skräddarsy väder!!! Besegra sjukdomar!!!! Men man vill inte höra honom för ofta. Musiken har flera dimensioner. Om man tänker sig att Stravinskij skrev musik till en Blixt Gordon-film. Och dessutom fick symfoniorkestern förstärkt med exotiska slagverk och tidiga elektroniska instrument, då kommer man kanske I närheten. Det låter filmmusik, 1900-talsklassiskt, elektronkitsch och easy listening om vartannat. Kanske är det en sorts ambient-musik, ett kvartssekel innan begreppet myntades. Attilio Mineo hade skrivit sin svit för elektronik och orkester redan1951. Det dröjde åtta år innan den spelades in och ytterligare tre innan den gavs ut, I en mycket begränsad upplaga. Idag är han över 70, knappt en fotnot I musikhistorien, med en opera I byrålådan som han drömmer om att få spelad på La Scala I Milano. Den här utgåvan lär knappast öka de chanserna, däremot lär hans namn spridas längs alla de kanaler som förmedlar osannolik musik kors och tvärs över jorden. Har man den läggningen är ”Man in space with sounds” omistlig. – Nils Hansson / Dagens Nyheter

++++ – Sound Affects Magazine"

"As you listen to this album you are quietly lifted into . . . Sounds of Space." Ayy-men. Exceptionally outasite kitsch: Mineo composed this music for the Bubbleator in Washington state‚s "World of Tomorrow" exhibit at the 1962 World‚s Fair. Eerie strings saw, vibes intone, bells chime, electronic boxes burp esoteric burps, in evocative mono. Your narrator explains how modern inventions will make life in the future much, much easier . . . – LA Weekly